Vardagsbild från sjukhus på 50 – talet

Det har hänt mycket stora saker inom medicinen under min livstid, Det viktigaste kanske antibiotika som minskade dödsfallen i bakteriologiska sjukdomar. Sulfa kom 1935. Penicillin användes första gången 1942, men massproduktion kom inte igång förrän 1944.  Det möjliggjorde också stora operationer. Sedan har bakterierna hittat försvarsmekanismer med resistensutveckling och nya antibiotika har utvecklats. 

Jag minns ännu hur jag ungefär 10 år gammal fick halsfluss och behandlades med sulfa. Tabletterna löstes upp i saft och smakade vedervärdigt.

 Min farmor dog 1914 24 år gammal i tuberkulos och min pappa behandlades som tonåring för sjukdomen. På den tiden var nästan enda behandlingen vila, ofta årslång på sanatorium och dödligheten var hög.  I slutet av 30 – talet kom ett effektivt vaccin.  Och 1945 kom streptomycin, det första antibiotika med effekt mot tuberkulos.

Jag kan räkna upp massor av utveckling under min livstid, men det man tänker på är oftast de stora händelserna. Sjukvårdens vardag har också förändrats dramatiskt och jag vill bara förmedla en liten bild från min egen ungdom. 

Sommaren 1957 när jag studerat medicin ett år arbetade jag som biträde på operationsavdelningen på Lindesbergs lasarett. Jag hade flera olika uppgifter och var ofta fullt sysselsatt. Men under de korta perioder då det inte fanns något annat arbete satt vi unga biträden och lagade och talkade operationshandskar. 

Man blåste upp varje handske med luft som en ballong och klämde sedan på den och upptäckte då om det fanns något litet hål på handsken. Hålet var oftast mycket litet och berodde på att kirurgen eller operationssköterskan hade råkat sticka en nål genom plasten. Hittade vi ett hål lappades det med en liten bit plast som klipptes från en annan handske och klistrades över hålet. Alla handskarna talkades och steriliserades sedan. De hela handskarna lades för sig för återanvändning av kirurgerna medan de lagade användes av annan personal där fingertoppskänseln inte var lika viktig så att lappen inte störde.

Också elastiska bindor återanvändes och tvättades och det var vår uppgift att rulla ihop dom till nästa gång.

Lämna ett svar