I går var jag nöjd och glad att kunna berätta att mina memoarer nu lästs in på Legimus. Jag började lyssna och glädjen förbyttes i tveksamhet. Visserligen är det roligt att den nu finns tillgänglig och visst är jag glad att bilderna kom med i texten. Men tyvärr tycker jag inläsaren inte har gjort något bra jobb på de första kapitel jag läst. Bitvis flyter det, men så kommer småfel som felläsningar, dåligt uttal på framför allt Afrikanska platser, till exempel Mwezi där jag tillbringade över två år och som får stor plats i mi bok. Visst inser jag att det kan vara svårt uttala med sådan stavning, men jag fanns ju tillgänglig för att fråga. Det finns också många kortare episoder och patientberättelser i boken och för att ge läsaren stöd att inse när jag byter ämne har jag ofta lagt in en rad med en * mellan episoderna. Det vore ju naturligt att inläsaren då hämtar andan och gör en kort paus, men det händer ofta inte och då flyter orelaterade berättelser ihop så att till och med jag som ju verkligen vet vad det handlar om nästan tappar tråden.
Jag har ju läst 100-tals böcker på Legimus och i stort sett tyckt dom varit mycket bra. Kanske är jag överdrivet kritisk, men känner mig inte lika stolt över den här talboken som över pappersboken. Jag har klagat hos Legimus, få se vad som händer.